Tandkött

Det är lätt att i sin tandvårdsrutin glömma bort tandköttet, men det utgör en väldigt viktig funktion i munnen. Noggrann rengöring hindrar bakterier från att tränga in under tandköttet och orsaka tandköttssjukdomar. 

Tandkött, gingiva, är den mjukvävnad som omger våra tänder. Det ligger stramt runt tänderna och tandköttet förhindrar bland annat bakterier från att tränga ned till tändernas rötter. Tandköttet består av flera lager och det yttersta lagret kallas epitelet, detta lager förnyas varannan vecka genom att cellerna byts ut. Innanför finner vi bindväv, nerver och slutligen blodkärl.

Det är lätt att i sin tandvårdsrutin glömma bort tandköttet och endast fokusera på tänderna. Men på samma sätt som det är viktigt att upprätthålla en god tandhälsa genom hela livet måste man även vårda sin allmänna munhälsa där tandköttet ingår. Ett tandkött som börjar dra sig tillbaka och bildar blottade tandhalsar kommer inte tillbaka.

Ett friskt tandkött

Ett tandkött som mår bra och håller sig friskt är viktigt för att tänderna ska kunna fylla sin funktion. Ett friskt tandkött har en klar och något ljus färg, i relation till din hudfärg. Ytan är också något ojämn i färgen. Tandköttet ska sitta nära tänderna och bilda spetsar mellan varje tand, så kallade tandköttspapiller.

Hur ska tandköttet kännas?

I vårt vardagliga liv ska tandköttet inte kännas. Om det ömmar eller känns konstigt under dagen är det ett tecken på att någonting är fel. När du använder tandtråd ska ditt tandkött varken göra ont eller blöda. Om det ilar i tänderna kan det vara ett tecken på att du borstat för hårt på tandköttet och att det nötts bort. Oftast när vi använder tandtråd och det blöder är det på grund av att vi inte använt tandtråd på länge, men om det fortsätter i flera dagar är det ett tecken på att ditt tandkött inte mår bra och kan ha drabbats av sjukdom.

När ska jag söka vård?

Det är viktigt att du uppsöker vård om du upplever att ditt tandkött ändrat färg under en längre period. Du bör också vara uppmärksam på om tandköttet börjar bli svullet och släppa från tandens kant. Ibland är det svårt att härleda om symptomen kommer från tanden eller tandköttet men det är oavsett viktigt att vända dig till tandvården för en undersökning om du misstänker att du har problem med ditt tandkött. 

Vi erbjuder korta väntetider där du oftast kan få en akuttid samma dag som du söker vård. Du kan boka en tid nedan eller ring oss på 010-188 00 00.

Tandköttssjukdomar

Det finns flera sjukdomar som tandköttet kan drabbas av. Den främsta orsaken till att tandköttssjukdomar uppstår är en bristande munhygien. Om plack och bakterier inte tas bort daligen kan bakterier tränga sig in mellan tanden och tandköttet, ner i tandköttsfickan, vilket är ett område som är svårt att rengöra. 

Tandköttsinflammation

Tandköttsinflammation, gingivit, orsakas av bakterier som tränger in mellan tandköttet och tanden. Om bakteriebildning uppstår och du drabbas av plack innebär det att ditt tandkött utsätts för ett konstant bakterieangrepp. Om bakterierna inte tas bort leder det till en inflammation. Symptom på tandköttsinflammation är bland annat en mörk, röd och jämn ton. Ett tidigt skede av tandköttsinflammation går att behandla men om en tandköttsinflammation förblir obehandlad kan en inflammation i tandköttet leda till tandlossning.

Tillbakadraget tandkött

Tandkött som börjat dra sig tillbaka och uppåt innebär ofta blottande tandhalsar. Tandköttet börjar oftast i kanten av tandemaljen, alltså i slutet av tandens krona. Om du drabbas av tillbakadraget tandkött blottas tandroten och är inte längre skyddad av tandköttet. Det är viktigt att du som drabbas av blottande tandhalsar upprätthåller en god munhygien för att undvika att bakterier angriper tandhalsen.

Symptom på tillbakadraget tandkött är ofta ökad känslighet. Tanden som nu inte längre täcks av tandkött kan reagera på exempelvis kyla med ilningar och smärta. Blottade tandhalsar kan bland annat orsakas av tandborstsskada i form av för hård tandborstning, tandköttsinflammation, tandlossning samt läpp- och tungpiercing.

För att minimera risken för att drabbas av tillbakadraget tandkött kan du försöka att borsta tänderna med ett lättare tryck, alternativt skaffa en eltandborste. Du bör också undvika tandkräm som innehåller slipmedel. Om du ändå drabbats av tillbakadraget tandkött kan det vara rekommenderat att behandlas med fluorlackering hos tandläkaren.

Blåsor på tandköttet

Blåsor och sår i på munnens mjukvävnad, däribland tandköttet, är ett relativt vanligt problem. Det finns förkylningsblåsor, men det kan också vara ett tecken på munherpes.

Symptom på munherpes är ofta stickningar, sveda eller klåda i munnen. Symptomen brukar dyka upp någon dag innan blåsorna syns och märks. Blåsor och sår i munnen är vanligt och klassas som en typ av munsår. Det är ett ofarligt problem som läker av sig själv. Du bör dock uppsöka vård om de gör så ont att du varken kan äta eller dricka eller om de inte försvunnit på några veckor.

Afte är blåsor eller sår inuti munnen. Det är ännu inte känt vilka de bakomliggande orsakerna till afte är men det misstänks bland annat vara relaterat till vitaminbrist, men också vissa autoimmuna sjukdomar. Personer som lever med skadade slemhinnor verkar också leva med högre risk att drabbas av afte. Problemen går ofta över av sig själv och behöver inte behandling. Om du drabbats av svår afte som inte går över kan du dock bli ordinerad kortison av läkare.

Blödande tandkött

Det kan finnas olika bakomliggande orsaker till ett blödande tandkött. Det är viktigt att uppsöka tandvård om ditt tandkött blöder utan förklaring eller om det blöder flera dagar i rad när du borstar tänderna samt använder tandtråd eller tandpetare. Nedan hittar du vanliga orsaker till blödande tandkött:

• Bristande hygienrutiner - Personer som slarvar med sina hygienrutiner drabbas ofta av en ansamling av bakterier längs tandköttets kant. Om bakterierna inte tas bort kan de orsaka inflammation i tandköttet och i värsta fall tandlossning.



• Graviditet - Gravida personer kan trots goda rutiner drabbas av försämrad munhälsa och blödande tandkött. Det finns en speciell form av gravididetsgingivit, vilket är tandköttsinflammation endast under graviditeten.

• Stress - Stress tenderar att sänka vårt immunförsvar. Det innebär att sjukdomar lättare får fäste.

• Rökning - Rökning gör att blodkärlen i tandköttet drar ihop sig vilket resulterar i att ett sjukt tandkött, trots sitt tillstånd, ofta ser friskt ut. Därför är det svårare att upptäcka exempelvis tandköttsinflammation för en person som röker jämfört med en person som inte röker. Rökningen leder också till ett försämrat immunförsvar vilket gör att sjukdomen utvecklas snabbare och försvårar läkningsprocessen.

• Cancer och anemi - Blödande tandkött kan vara symptom på sjukdomar som cancer och anemi.

• Näringsbrist - Ett enformigt näringsintag som leder till vitaminbrist kan också leda till blödande tandkött.

• Medicinering - En del mediciner kan ha som bieffekt att tandköttet börjar blöda. Om du medicineras under en kortare period och vet att blödande tandkött är en bieffekt kan du avvakta med att uppsöka vård. Om du däremot medicineras under en längre period bör du genast uppsöka vård för ditt blödande tandkött. Du kan också prata med din läkare.

Så undviker du blödande tandkött

Ett friskt tandkött kräver daglig noggrann rengöring. Utöver den dagliga tandborstningen är det viktigt att rengöra mellan tänderna med exempelvis tandtråd eller mellanrumsborste. Vilket verktyg som lämpar sig för dig kan du fråga din tandhygienist eller tandläkare om. Det är också viktigt att uppsöka tandvården regelbundet. Vissa rekommenderas att besöka tandläkaren årsvis, medan det fungerar vartannat år för andra. Personer som lider av vissa sjukdomar eller äter viss medicin rekommenderas att besöka tandvården var sjätte månad. Är du en av dem finns det ett särskilt tandvårdbidrag att ta del av.

Genom kontinuerliga besök hos tandläkare eller tandhygienist ökar chansen för att upptäcka problem i tid och då också hinna behandla dem innan besvären blir allvarliga och behandlingen omfattande.

Läs också