Så påverkas tänderna av en ätstörning
Det finns flera typer av ätstörningar som påverkar allmäntillståndet. De kan dessutom ha en negativ inverkan på munhålan och dina tänder.
Om du lider av en ätstörning är det vanligt att glömma bort att tandhälsan också kan påverkas av sjukdomen. Flera olika munrelaterade problem kan uppstå som exempelvis frätskador, karies och muntorrhet till följd av ätstörningen.
Anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörningar utan närmare specifikation är olika typer av ätstörningar. Ungefär tio procent av alla tonårsflickor och yngre kvinnor drabbas av en ätstörning. Även pojkar och män drabbas men inte i samma utsträckning.
Anorexia nervosa kännetecknas av fixering vid ätande, kropp och vikt. En stark rädsla för att gå upp i vikt och en förvriden kroppsuppfattning. Överdrivna kostrestriktioner, självsvält, tvångsbeteenden kring mat, och undervikt, ibland kraftig förekommer.
Bulimia nervosa kännetecknas istället av hetsätningar och försök att kompensera för detta genom överdriven träning, användning av laxermedel eller genom att framkalla kräkning. Den som har bulimia hetsäter minst två gånger per vecka. Ofta är en bulimiker normalviktig.
Den tredje typen, ätstörningar utan närmare specifikation omfattar de som nästan men inte riktigt uppfyller kriterierna för de andra två diagnoserna. En ätstörning som pågår under en längre tid kan orsaka stora problem med munhälsan.
En ätstörning kan ge flera tecken i munnen:
- Frätskador (dental erosion)
- Hål i tänderna (karies)
- Blödande tandkött (gingivit)
- Muntorrhet
- Ömhet i munnen
- Tungsveda
- Minskad salivproduktion
- Problem att svälja
- Spruckna läppar
- Sår i mungiporna (munvinkelragader)
- Känsliga tänder
- Svullna spottkörtlar
Hur påverkas mun- och tandhälsan av ätstörningar?
Många patienter som lider av en ätstörning är ofta besvärade och skäms för de problem de har i munnen och undviker därför att gå till tandläkaren. Dålig andedräkt, känsliga tänder och frätskador är bara några av de problem som kan uppstå. Vid frekventa kräkningar då magsyra kommer i kontakt med munhålan och tänderna, sänks pH-värdet och ökar risken för frätskador på tänderna.
Vilka problem med munhälsan som uppkommer beror självklart på individuella förutsättningar och vilka vanor man har.
Hål i tänderna
Alla personer som lider av en ätstörning intar inte livsmedel på samma sätt. Men både de som hetsäter i perioder eller de som svälter sig riskerar att drabbas av karies och få problem med mycket hål i tänderna.
Muntorrhet
Att äta och dricka mindre i kombination med frekventa kräkningar leder ofta till uttorkning, något som påverkar salivproduktionen, vilket i sin tur leder till muntorrhet. Saliven är viktig för tändernas välmående och många gånger får den som är torr i munnen ett minskat skydd mot olika tandsjukdomar som karies och dental erosion.
Frätskador på tänderna
Att äta eller dricka sur mat och dryck sänker pH-värdet i munnen och ökar risken för frätskador. Att kräkas mycket eller lida av uppstötningar har samma effekt då magsaften är mycket sur och förstör balansen i munhålan. Frätskador på tänderna innebär att syran mjukar upp och fräter bort tandens emalj och blir skadorna mer omfattande kan även det underliggande dentinet drabbas. Tanden blir med tiden tunnare och kortare, de naturliga strukturerna på tänderna försvinner och om frätskadan fortgår blir tänderna mer gula i färgtonen då dentinet blottas.
Övriga tandrelaterade problem
En patient som lider av näringsbrist får ofta problem med inflammation och lättblödande tandkött. Även värk i ansiktet eller huvudet kan drabba patienter med ätstörningar. Det kan då vara aktuellt att behandlas med hjälp av en bettskena.
Så behandlas de olika tandproblemen
Behandlingen av de problem som kan uppstå på grund av en ätstörning ser olika ut beroende på orsak, vilket problemet är, omfattningen och patientens förutsättningar. Hål i tänderna ska lagas, den skadade vävnaden tas bort och hålet fylls med en plastfyllning.. Frätskador behandlas på olika sätt beroende på omfattningen. I ett tidigt stadie kan det räcka med att tillsätta extra fluor och vid mer omfattande skador kan plastfyllningar eller kronor behöva göras. Det sistnämnda blir aktuellt först när patienten är fri från sin ätstörning.
Så tar du hand om dina tänder
Det är alltid viktigt att upprätthålla en god munhygien. Att borsta tänderna två gånger dagligen med fluortandkräm är mycket viktigt. Efter en kräkning, sur uppstötning eller intag av något surt ska man vänta minst en timme med att borsta tänderna. Det beror på att det sura luckrar upp emaljen och då man borstar nöts mer tandsubstans bort mekaniskt. Ett bra tips är att istället borsta tungan och skölja munnen med fluor eller vatten.
Om du lider av muntorrhet är det viktigt att prata med din tandläkare om det så du kan få individuella råd om vad du kan göra. Det viktigaste du själv kan göra är att öka ditt dryckesintag. Viktigt att inte dricka sötad dryck frekvent utan istället välja vatten. Prata även med din tandläkare om extra fluortillförsel för att stärka tänderna och minska risken för karies. Regelbundna tandläkarbesök är naturligtvis också mycket viktigt så tandläkaren får undersöka din munhåla och dina tänder.
Om du har eller haft en ätstörning och fått skador på tänderna till följd av sjukdomen kan du ha rätt att få ett särskilt ekonomiskt stöd för just tandvård. Det finns två stöd, särskilt tandvårdsbidrag och tandvård till samma kostnad som övrig sjukvård, och du kan ha rätt till ekonomiskt stöd under en begränsad tid. Fråga din tandläkare om du vill veta mer.
Har du frågor eller vill du bokan en tid? Ring oss på 010 - 188 00 00 eller om du föredrar att vi ringer upp dig kan du fylla i formuläret nedan. Då kommer vi att kontakta dig inom kort.
Information om artikeln
Mer om tandsjukdomar
Dags för en undersökning?
Vi vet att du har hört det förr, men regelbundna besök hos tandvården är viktigt för att dina tänder ska må bra. Välkommen till oss och upplev en trevligare tandläkare.
